Alla som rest med ia vet att man förr eller senare hamnar på
ett slakteri. Så även jag…

Nya Zeeland har både jordbävningar och vulkaner. Huvudstaden
Wellington (där vi var några dagar) har ca 1500 uppmätta jordbävningar varje
år, men har inte haft några allvarliga sedan 1855, och vi kände inga. För knappt två år sedan
drabbades Christchurch av en jordbävning, med ca 180 döda. Stora delar av centrala
staden skadades och Christchurch Cathedral
förstördes.

Området runt Rotorua drabbades 1886 av ett stort vulkanutbrott,
berget spräcktes och 22 eldpelare sprutade ut lava och aska. Tre
maoribosättningar försvann (ca 120 döda). I Rotorua bubblar det fortfarande i sjöarna, och sprutar ånga från bergsklipporna. Över stan ligger en lätt doft av svavel.

Vi passade på att ta ett dopp i en pool i ”Polynesian Spa”.

I Whakarewarewa besökte vi en maoriby som ligger i ett område med mycket
geotermisk aktivitet med sprutande gejsrar och bubblande gyttjepölar. Man kokar
sin mat i gemensamma kokgropar och badar i gemensamhetsbad med vatten från
heta källor.

Pohutu Gejser

Några mil söder om Rotorua ligger Waimangu Volcanic Valley och där gjorde vi en vandring några kilometer och fick se många exempel på att det läcker genom jordskorpan. Bubblande gyttjepölar, ”kokande” sjöar, och ångpustar från berget. Så sent som 1973 skedde ett utbrott som förändrade naturen.

Med ångan och vattnet som strömmar upp följer många kemiska föreningar och därför bildas avlagringar i många olika färger.

Nu blir det några dagar med mindre aktiviteter så att vi kan vila upp oss.

Hans-Göran och ia